Otrevliga människor....

finns det gott om, det är något som man lär sig när man jobbar som säljare. Tillhör det där otäcka släktet som enligt en del människor inte ens är människor, vi är någon lägre sorts art som det är tillåtet att ösa all sin galla över.

Samma människor kan visa sig när man pratar med dem anse att det är fullkomligt omoraliskt att på något sätt leva på bidrag, på deras skattepengar! Kan förstå det där med att vi alla efter bästa förmåga ska försörja oss själva och inte låta oss försörjas. Försörjer oss själva är precis vad vi gör, tm-branschenväljer man inte i första hand, det är för de allra flesta ett sätt att dra in pengar medans vi söker det jobb vi vill ha. Och, det måste jag erkänna, tidvis så försörjer vi oss rätt så bra också.

Vi ser till att hålla andra i jobb också. De av oss som säljer en produkt av ett eller annat slag, ser till att andra får jobb, riktiga jobb. De, och vi har mer pengar att handla för och våra respektive ICA-handlare, våran egen Stig, kan köpa ny bil, så att bilsäljarna, byggarna, bilmekarna osv kan köpa mer oxfilé och mer av de saker vi säljer.

Utan oss skulle kanske inte Sverige stå still, men det skulle inte röra sig lika fort framåt. Vi betalar in skatt i stället för att leva på skattepengar.

Vi har en annan viktig uppgift dessutom. Alla dessa trånga, förfördelade själar som inte längre har någon under sig som tvingas ta emot deras skit har det för djävligt. Tills vi ringer. Då har d enågon som de tycker är under dem och som inte ens är människor som de kan ge på. Alla elakheter, spydigheter, onda tankar och ord som de bara kan finna på, ös dem över personen i telefonluren. Den som är där är inte tillåten att ge igen. Eller om de gör det, ännu större lycka, då går det att klaga hos det företag de ringer för och se till att de blir av med jobbet!

En liten nyhetsbulletin, de som ringer upp är riktiga personer, försedda med känslor. Och människor som blir ledsna av denna ondsinthet. Som tur är så är det för det mesta vänliga själar som inte utnyttjar det faktum att de mycket väl vet vem det är som förolämpar dem. Nog sagt, tm-säljare är somregel inte beväpnade, inte i Sverige i alla fall.

Min kollega Marie råkade ut för en riktig subba häromkvällen. Marie är glad och trevlig tjej som för det mesta skrattar när hon pratar med sina kunder. Jag vet inte, men jag är väldigt säker på att de allra flesta som har talat med henne är lite gladare efteråt. Vi, henne kollegor, blir glada av att lyssna på henne.

Subban i fråga skämdes inte över att låta elakheterna flöda av den lilla, om det nu skulle vara illa, anledningen att Marie råkade säga ni till henne. Det hör till saken att vi ofta säger ni till kunderna av den enkla anledningen att det vi oftast säljer til familjer, dvs ni är det naturliga pronomenet i frågor eftersom det gäller personer i plural.

Att säga Ni till en person som man inte känner är visserligen inte så artigt som en del tror, det ligger en hel del av avståndstagande och nedlåtenhet i det om man är lite snorkig i tonen. Det är änså ingen anledning att dra igång hela arsenalen. Jag har en vännina som har en gammaldags god uppfostran. Hon gillar inte att bli kallad Ni, men hon brukar mycket vänligt påpeka att eftersom hon bar är en så går det bra att använda du! Ingen verkar ta illa upp utan byter snabbt till du.