Världen som ett dataspel eller EScape From New York

Det sägs att spel som Counterstrike är egentligen träning för blivande soldater, för att det ska bli lättare att få dem att döda fienden.

Jag hade för några år sedan tillfälle att lyssna en hel del på en samling vanliga, timida, mer eller mindre unga män som spelade just CS över det lokala nätverket. En av grabbarna, Henke var uttalad pacisfist, skulle inte kunna tänka sig att ens lyfta handen mot någon. Dvs när man resonerade med honom i verkliga livet. Han har dessutom starka personliga skäl att vara motståndare mot våld och har gjort ett val med både intellektet och känslan. och ja, Henke är en smart kille.

De spelar alltså över nätverk, de sitter bredvid varandra i samma rum. All kommunikation sker via datorerna, även den verbala. När Markus talar till Henke så vänder han sig mot skärmen och vänder ryggen mot Henrik. Varje gång pacifisten Henrik på något blodigt sätt dödar någon av de andra hör man något i stil med "Djävlar vad han dog! Delar överallt!". Varje gång Markus lyckades ta livet av sig själv "Fan, nu dog jag igen!". Enda konsekvensen av att dö, för egen hand eller andras var att man förlorade poäng.

De umgås via spelet, de är Jochen, Wildclaws, Ufoman osv istället för de vanliga, tråkiga Johan, Markus, Henrik. De pratar och interagerar med varandra via sina avatarer. Blicken är fäst in i skärmen och deras kommentarer rör sig till och om den mer eller mindre sönderskjutna person som de ser på skärmen. Och svaret kommer från den döda eller sönderskjutna personen som i sin tur tittar in i skärmen.

I gruppen fanns också ett antal damer i sina bästa år, men de, Wildclaws och gänget blev ytterst förtörnade när vi damer ville att de skulle vara lite sociala för en gångs skull istället för att spela spel. De var visst sociala, de umgicks med varandra!

I Michael Moores film Farenheit 9/11 visas en rekryteringsannons för USA:s armé. De glada unga män och kvinnor som berättar om hur undebart det är i armén är inte verkliga, de ser precis ut som figurer i dataspel. Beror det på att det inte går att få verkliga personer att ställa upp för dessa annonser? Knappast, människor kan göra vad som helst för pengar. Nä, att rekryteringsannonsen ser ut som ett dataspel är ingen slump eller beror på någon oförmåga att få tag i riktiga människor som vill ställa upp. Armén vill att man ska tänka på dataspel, en värld där man själv kan styra och där ingen dör, man förlorar bara poäng och värsta fall får man börja om.

Filmen innehåller bl a en del intervjuer med soldater som deltar i det nuvarande Irak-kriget. Det är några av de otäckaste avsnitten, korta intervjuer med amerikanska soldater som har varit i strid i Irak. Det sägs att många av de dataspel, typ Counterstrike, som spelas världen över egentligen har tagits fram av militärer som ett sätt att träna blivande soldater att döda, att få dem att bortse ifrån att i den verkliga världen, i riktiga krig så dör människor på riktigt, de reser sig inte upp igen och kan fortsätta spelar. Utan att riktigt ha insikten men ändå ha den gör några av de soldater som kommer till tals den parallellen, "de sa att det bara var att trycka av, men det var det inte". En annan soldat säger att en del av hans själ dör när han dödar.

En annan otäck scen är när modern till en i Irak dödad soldat är vid Vita huset och där talar med en kvinna som protesterar mot krig och mot kriget i Irak. De har barn som har blivit dödade på varsin sida och de är lika sorgsna och lika arga på de som för krig. En vit, väbärgad kvinna kommer fram och säger att allt är iscensatt (hon ser ju MM och hans kamerateam) att de inte ska gå på den propaganda som förs mor kriget. Hon verkar verkligen tro att allt negativt som rapporteras från Irak är lögn, typ att amerikanska soldater dödas, att irakiska småbarn dödas av USAs armé.

Inte nog med att vi luras att tro att världen är ett enda stort dataspel, vi har fått lära oss att det som visas i media inte är sant, det är lögn, propaganda eller i bästa fall överdrifter. Och det är det alldeles för ofta, men inte alltid, det kan vara sant. Att vi inte tror på media gör att de som har makten kan bete sig hur djävligt som helst och de behöver inte ens vara rädda för att bli avslöjade och ställda till svars. Skulle någon journalist rapportera vad som har hänt, så är det väldigt lätt att säga att det är lögn och propaganda om det inte passar in i min världsbild, typ damen som har fått lära sig att MM bara propagerar.

Ska media beskriva vad som har hänt eller föreskriva vad vi ska göra eller tycka? Idealet är att media enbart rapporterar och klarar av att göra ett urval som gör att vi får en balanserad och nyanserad bild av verkligheten. Det är tyvärr ett ouppnåeligt ideal och även om det inte skulle vara det så skulle nog en förskräckandes stor del av mänskligheten ändå tro att det är så tillvaron ska vara. Det kanske är en mer realistisk tanke att vi alla lär oss vara kritiska till det vi får oss till dels via media och lär oss att själva ta ställning.

Några som tyvärr verkar ha lärt sig att ta del av mediautbudet och lära sig av det är världens terrorister. De behöver inte ha någon större fantasi när de vill ställa till jäkelskaper och katastrofer. Det är bara att under sin pilotutbildning gå in i närmaste videobutik och hyra ett antal amerikanska rullar.

En av mina favoritfilmer är Escape From New York, en tjugo år gammal rulle. Handlingen utspelar sig i en framtid (som vi nu har passerat), antalet brott och brottslingar i USA har stigit till oanade höjder och Manhattan har gjorts om till ett högsäkerhetsfängelse. En mur har byggts runt hela ön, alla broar har minetats osv. Dömda brottslingar skickas till Manhattan och där får de klara sig bäst de kan.

Presidentens plan, Airforce One, kapas och kraschas in i en av skyskraporna. Presidenten överlever, men tas som gisslan av fångarna som kräver att de alla ska få rätt att lämna Manhattan som fria människor. En nyanländ fånge vid namn Snake Plisskin övertalas att gå in och rädda presidenten. Snake lyckas med det och i slutscenen ser man presidenten som förberds för ett tv-tal. Han sminkas, får en ren skjorta,är världens medelpunkt, det är bara han som existerar. Snake frågar vad presidenten har att säga om alla de som har offrat sina liv för att få ut honom från Manhattan och får ett mycket oengagerat svar att de ska vara stolta att de fått offra sina liv för något så viktigt, men han är mest intresserad av att vara redo för sitt tv-tal.

Otäcka paralleller. Flygplan som kraschar in i skyskrapa så Manhattan av terroristorganisation....

För en del år sedan kokm en uppföljare/nyinspelning som heter Escape from LA. USA har blivit en moralens högborg och alla som inte passar in i det nya moral majority USA förlorar sina amerikanska medborgarskap och förvisas till LA som efter den stora jordbävningen har blivit en ö, scenariot är detsamma som i den första filmen. Den här gången är det presidentens dotter som flyr till LA medförande ett vapen som kan förstöra hela eller delar av världen.

Till följd av verkliga eller uppdiktade hot mot nationen har presidenten skapat en massa lagar som ger honom oinskränkt makt och kontroll över befolkningen. Plus att de måste följa de moraliska värden som en mycket inskränkt moralisl majoritet anser vara de enda riktiga. Verkar det bekant? Skulle tro det. Hur slutar det? Snake är så less på det hela att han trycker på den knapp som förstör alla elektronisk utrustning i hela världen, mänskligheten är tillbaka på stenåldern.

Fightclub är en annan film som blev otäck verklighet. Ett gäng ytterst förvirrade unga män samlas under en stark och karismatisk ledare och spränger hela World Trade Center, inte bara tvillingtornen, i luften.

Att inte visa actionfilmer efter 9/11 var klokt, men lite sent påkommet...